Carl Carlsson

Ser att många vänner skriver saker som antyder att den här helgen skulle ha varit extra lång på deras facebook-sidor. Tycker inte den känns specielt mycket längre än andra. Jag och Maja och Kattis och Andrea och Jessie (tror jag hon stavar sitt namn a.ka smeknamn) gick och såg New Moon. Tror det fanns 200 platser i Bion. Det var slutsålt, kvavt och kanske totalt tio killar där. Alla killar kom med ett tjejgäng. Jag kände mig aldrig specielt utanför. Filmen var bättre än Twilight men fortfarande sådär påträngande och... försöker finna en motsats till nyskapande. Visst är den nyskapande på ett sätt. Att vampyrer kan välja att inte döda människor och försöka anpassa sig och sånt är ju rätt nytt. Men dom kan liksom inte tänka utanför ramarna. Dom har ett färdigt recept för att göra en bra film och följer det. Ungefär som med musik. Bas, trumma, gitarrX2 och sång. Kanske Piano. Vers, brygga, refräng, vers, brygga,refräng, stick, refräng. 3 minuter och 20 sekunder. Det funkar och blir alltid bra, men det skulle inte skada med något annat. Så jag tvingade Maja att se Antichrist. Eller jag tjatade tills hon sa ja. Hon blundade lite här och där och jag skämdes lite när jag såg hur mycket hon avskydde det. Själv tycker jag att det är en fenomenal film.

Jag och Martin Wiklund paratde om den nya Svart-skivan. Han gillade de nya låtarna men tyckte precis som jag att det saknades en utstickande Hitt. Den självklara singeln liksom. Det fanns, som han sa, ingen melodi som var sådär direkt och supercatchy. Jag vet att han har rätt, det här är något jag funderat på själv. Jag sa att den sista låten som inte riktigt är färdig hade svinbra melodi. Sen lyssnade jag på den och ångrade mig direkt. Det var den sämsta melodin jag skrivit. Sen gick jag i ett par dagar med enorm ångest. Jag kunde inte förmå mig att skriva en bra vers till den låten. Men så inatt när jag skulle sova kom det. Jag blev tvungen att väcka Maja bara för att dela med mig av lyckan att låten fått sin vers. Skall sätta texten och sen är den femte och förmodligen sista låten till skivan klar. Men jag har visserligen en Pianoballad som doftar lite Mauro Scocco och en riktig kioskvältarlåt som är halvklara. Har man tur blir de också klara. Annars blir det till nästa skiva. Börjar dock intressera mig mer och mer för att göra en fullängdare.

En film som talar om för er vem jag egentligen är. Viktigt att ni ser hela, den kan vara lite seg i början.

http://www.tackfilm.se/?id=1258632734518RA72

Ikväll spelar vi lite med Svart på Raw. Det är cirka tio band som lirar, huvudakten är Idde Schultz. Jag tycker att Idde är ball. Alla band skall spela covers på Temat New Wave. Det kan var allt från Imperiet till Depeche Mode. Vad vi skall spela får man se om man kommer.  Svart har drabbats hårt av lågkonjukturen, därför är nästan alla som spelar Stand-in-musiker. Axl Murman på trummor och Gustav Sparr på akustisk gitarr. Sen är det jag, Jesper och Niko som vanligt.

Hörde föresten, appropå lågkonjuktur, att Sverige var procentuellt Europas mest drabbade land gällande erbetslöshet och Eskilstuna den stad i sverige som drabbats hårdast. Eskilstuna är alltså den stad i Europa som procentuellt har högst arbetslöshet. Tack världen för att du gav mig optimala förhållanden i min start på arbetslivet.

Igår var det bloggerskor i tv4. Kissie dök inte upp fast han skulle. Produktionsteamet var sura för det. Kenza var där och pratade skit om Kissie och betädde sig som om hon hade all erfarenhet i världen. Dessutom var hon rätt ful. Hon är ju snygg på bild, men på tv såg hon förjävlig ut. Läste Kissies blogg för att se vad han hade för föklaring till att hon inte kom. Förklaringen var kort och gott att hon hade jobbat kvällen innan och helt enkelt inte kunde ta sig ur sängen på morgonen. Hade aldrig läst hennes blogg innan, så jag tittade runt lite. Konstaterade snabbt att hon var en avskyvärd kvinna som borde stoppas i ett par stövlar. Stövlarna skulle man fylla med cement, låt det stelna så hon satt fast. Flyga med henne till man är mitt ute på havet, putta i henne och låta henne simma mot polsjärnan tills hon kom i land. Man borde dessutom knyta ihop hennes händer på ryggen innan och rulla henne i fiskblod så att hon attraherade hajar på tusen mils avstånd.

Idag har det varit en fruktansvät dålig dag. Min lillasyster ha fått en spricka i lillfingret på grund av diverse glädjeskutt över Idol-Eriks klart överreklamerade framträdande i fredags. Det gipsades i fredags och i måndags hade odågan lyckats ta sönder gipset. Tidigt i morse, 10.45, ringer mamma. Först hem. Vaknar, bestämmer mig för att ignorera telefonen. Får lite ångest över att det kanske var något viktigt. Dödar ångesten. Försöker somna om. Tre sekunder efter att hemtelefonen lagt av rimger mobilen. Det är Mamma. "Du Måste Köra Anna Till Akuten!!!". Herregud, är det allvarligt, har det hänt något tänker jag. "Hon måste laga sitt gips, jag ringde och de sa att de måste göras nu!!!".
    Det blev inte bättre än att jag fick slänga på mig mysbyxor och en t-shirt som låg på golvet. Förmodligen loppbiten och möglig och hetsäta frukost. Ta min bil ner till Annas skola. Leta rett på Anna.
 Här finner vi ljuspunkt nr 1 i dagens täta mörker. Brevid Annas skola ligger Ärlas dagis. På Dagiset stod det fyra polisbilar. Spännande, jag hoppas på mord eller misshandel. Vi fick aldrig veta vad saken gällde.

20 minuter senare är vi vid akuten. Vi lyckas på tag på den absolut sista P-platsen. Då ringer mamma igen. "Vart är ni, ni skulle ju hämta mig på jobbet". Piss, kiss, skit, piss och kiss. Min Bil är trasig. Rutorna immar igen om man inte har full Ac på, värmen är sönder på något vis så att det pumpas bara ut isbitar i gasform. Jag frös som en Röv. När vi hämtat Mamma sitter hon i baksätet och skriker så fort det är en fotgängare innom en radie på femhundra meter. Annars tror hon att jag kommer köra på personen.

Vid Akuten får vi ny p-plats. Jag har ingen känsel i min ena stortå och är ganska belåten över att få komma in i värmen. Då slänger mamma en lapp i famnen på mig och säger att den skall ligga i rutan på din bil. Istället för p-biljett. Jag förfrös min Tå igen.

Anna fick ingen Mat på skolan. I väntrummet finns en automat med mögliga mackor och risfrutti med sedan l'nge utgågna datum. Mamma har bara betalkort. Jag köper mackor åt Anna. Jag tänker också köpa en Kaffe åt mig själv ur en automat. Jag vill minnas att Kaffemuggen ploppar ut först, sedan kommer Kaffet. Jag betalar och trycker "Kaffe". Sedan kommer Kaffet. Över Mig. På Golvet. Överallt! Jag får skura. Mamma hånar mig.

Anna får ett nytt gips. Vi lämnar akuten. Jag kör Mamma till hennes jobb. Jag är hungrig, Anna också.  Vi går till PastaHuset och äter. Vi kommer på att det kan vara schyst att vänta på Mamma så får hon åka med hem när hon slutar. Går till first och köper nya strängar till min gitarr.

Hemma i Ärla hoppades jag på att Antichrist som jag beställt på dvd skulle hamnat i brevlådan idag. Jag bokade den i Augusti och har väntat sedan dess, idag var släppdatum. Istället kom ett paket från Buttericks med låtsashud som jag bestälde för 14 dagar sedan, den var till Maskeraden som Majas familj hade i fredags. I paketet fanns också en räkning på 250 kr för något jag inte längre behöver ha. Surfar in på dcon. Enligt deras hemsida är Antichrist slutsåld och man vet inte när den finns i lager igen.


Slår man ihop allt blir kontentan en dag med många små missöden. Att det här sedan var en av de värsta dagarna på länge kanske bara bevisar att jag har ett rätt soft liv, sedan jag Muckade. Lumpen förstörde allt. Borde söka psykolog. Drömmer fortfarande lumpenrelaterade mardrömmar. Men första skall jag mordhota ledningen på Cdon, om jag inte får min Dvd imorgon.

Blir oinspirerad att blogga när man tittar på listan över Blogg.se:s mes lästa bloggar. Varför är det så jävla populärt med unga tjejer som gärna skaffat barn lite för tidigt, har en rosa blogg med lite photoshopblommor eller någon annat rent designmässigt osmakligt och som lägger upp bilder på kanelbullar eller vad dom har burit för kläder just den dagen. Kläderna är alltid exakt samma kläder som alla andra modebloggare och har man second handgrejer är man Kung.  Det blir dessutom svårt att ta deras mode-känsla på allvar när alla använder den brutalt osexiga färgen  baby-rosa som bakrund och en mörkare rosa som rubrikfärg. Det är ju inte så att någon av dem är litterära genier heller. Även den mest tragiska bloggslaven måste väl hålla med om att varken Kenza, Foki, Egoina eller BlondinBella någonsin kommer få nobellpriset i litteratur. I morse satt en av dem och grät ut i Tv över att folk skriver så taskiga grejer om henne på hennes blogg. Det borde man inte få, menade hon. Skll bloggerskor vara heliga och leva upplyfta på en pedistal där dom får bestämma allt? Skall dom få hela kändiskapet likt politiker, skådisar, musiker, konstnärer osv med allt vad det innebär förutom den tråkiga biten? Vill man bli en offentlig person får man vara med på att folk har en åsikt som inte överänsstämmer med din och att dom kommer skriva kränkande saker om dig för att du tycker som du gör. Alternativt kritisera det du gör för att bli känd. Sen finns det mer och mindre mogen kritik, men Gud. Är man med i leken får man leken tåla. Och snälla! Var lite mer inovativa än rosa-modebloggar! Tråkigt!

Idag var jag effektiv. Körde en tvättmaskin och hängde den. Sprang, visserligen ett kort pass på kanske 6 km, men jag tog mig ut och sprang. Bara det är en bedrift med min genomusla själdisciplin. Tog en prdentlig dusch, kanske känns lite osmakligt att jag ser en dusch som en personlig prestation. Men nu var det en ordentlig dusch med efterbehandling så som hårföning och så vidare. Nu känner jag mig ren. Dock lät jag bli skägget. Det känns som att det börjar ta över nu. Varje gång jag skall raka mig tänker jag: Nej, jag vill se hur länge jag pallar att spara. Snart hamnar jag i en ond cirkel där skägget blir för jobbigt att ta bort så jag inte orkar. Det kanske redan hänt. Detta har gett mig Idén att skriva en Novell om en paranoid kille som tror att hans skägg vill döda honom. Skägget börjar prata och så vidare.

Funderar på att sätta upp en lapp på Balsta där jag erbjuder mig att spela in band. Det enda jag kräver som motprestation är en enorm summa pengar.

Mitt tillstånd beskrivs enklast skäggighet. Jag har inte rakat mig på nio dagar. Ibland får jag klaustrofobiska känslor i mitt skägg. Att det äter mig, stänger in mig i någon form av skägghinna. Ungefär som mörkret få mig att känna mig instäng när jag är innomhus på vintern. Mitt rum blir så trångt då.

Det som hänt i det lilla livet är att jag haft Halloweenbjuning. Bjöd på pumpapaj och bränd kladdkaka med chili. Synd att jag brände kladdkakan, för pumpa är en svår smak för nya. Det påminner inte om något och inget påminner om pumpa. Men med glass är det oslagbart. Funderar på att lansera en glass med pumpasmak. Det skulle blir succé. Men jag orkar inte.
        Vi kollade på lite skräckfilm också, eftersom jag har enormt intresse för den genren bestämde jag som självvald härskare vad vi skulle se. Det blev  Suspiria, Nosferatu, The Beyond och Motorsågsmasakern. Men på sistnämda bangde alla och drog hem.

På lördagen bestämde jag mig för att gå ner på klubben med Maria, Johan och långvägda gäster i form av Anna och Ida från skåne. Ida bor visserligen i Eskilstuna numera. Ihopräknat blev det en rätt rolig helg i verkligheten men ett förjävla tråkigt blogginlägg. Väger upp med en bild. Man kan ana mitt skägg.