Carl Carlsson

Fotografen och vännen Jeser Lundin har gjort ett jättefint jobb! :D

Night of the Creeps
Regi: Fred Dekker
År: 1986


http://www.imdb.com/title/tt0091630/

Två töntar i Amerikansk studentkorridor bestämmer sig för att bli lite mer populära men blir indragna i någon form av mystisk polisutredning där människor verkar återvända från de döda efter att parasister från rymmden tagit sig in i deras munnar och tagit över deras hjärnor.

Carl Säger:
Mycket trevlig, omen inte alls läskig, film. Jag hade inte höga förväntningar alls men skådespelet kändes rätt bra. Dialogen trovärdig och så självklart den obligatoriska omotiverade tutt-scenen. Töntig kille får snygg tjej-grejen funkar ju alltid, typ, och vissa zombier (om man nu kan kalla dem det) var riktigt snygga. Som sagt, den var aldrig direkt skrämmande, men helt klart sevärd. Bäst hittills bland sommarskräcken.

Anna säger:
Den var helt okej, till och med bra. Men seg, introduktionen var för lång.

Så inte frisören får all kredd!

The Wicker Man
Regi: Robin Hardy
År: 1973



http://www.imdb.com/title/tt0070917/

En polis kommer till en religiös ö på Skottland för att reda ut ett fall med en försvunnen flicka. Men ingen på ön verkar känna igen henne trots att hon ska ha bott där, inte ens barnets påstådda mamma. Människorna verkar mest intresserade utav sång, nakendans, och religion. Lagom till den stora skördefesten surnar konstapeln till och tar till andra metoder för att finna flickan som han nu är övertygad om hålls gömd någonstans på ön.

Carl säger:
Fruktansvärd besvikelse. Senaste numret av modemagasinet Bon målade upp The Wicker Man som en stor konstfilm som än idag inspirerar modeskapare. Bortsett från djurmaskerna så såg jag inget som på något vis skulle inspirera mig. Filmen var mossig och långtråkig i början och slutade visade på potential men hade kunnat bli så mycket bättre. för övrigt så skulle jag inte kalla det skräck för någon känsla utav obehag eller rädsla infann sig inte för en sekund under hela filmen lopp. Jag har svårt att se varför ett så pass högt aktat magasin som Bon skulle ägna så många sidor åt en så intetsägande film.

Imorgon är det den stora "klippa sig, fota sig och träffa två viktiga personer-dagen." Det kommer förmodligen, förhoppningsvis bli jättebra. Känner att det här blir ganska ointressant så jag byter sängkläder istället.

Rolig idé. Öppna ett ställe, typ en del av en nöjespark/djurpark och ha massa rum där man simulerar till exempel regnskog, granskog, öken, tundra, berg, hav och så vidare så besökarna kan testa att vara i världens alla klimat. Sedan namnge denna attraktion: Klimatteriet.

Roligt!

Nu mina kära vänner har jag en tråkig nyhet att berätta. Allas våran Maud Olofsson skall avgå som partiledare för Centerpartiet. Efter många år av gediget arbete så... Nej, jag skojar självklart. Maud ska avgå, men hennes roll i regeringen har mest varit att se arg ut och härja med en nasal tant-stämma. Ett grinigt surkart är just vad hon varit. Roligt däremot är att en möjlig efterträdare heter Anna-Karin Hatt. Precis som hattar man har på huvudet.

Människor tenderar ju ofta att påminna om olika sorters djur. Ni vet, en del tjejer kan se lite kattiga ut, andra hundiga och de som ser ut som hamstrar, möss eller harar är ju också ganska vanliga. Själv ser jag nog ut lite som en apa eller en grävling. Jag började undersöka den här saken och fråga lite folk man känner. Samlade resultatet skulle väl mena att jag var en varg eller en surikat. Tittar man historiskt vilka tjejer man gillat genom åren så dras jag nog till rådjuren och rävarna.

The Return of the Living Dead
Regi: Dan O'Bannon
År: 1985


http://www.imdb.com/title/tt0089907/

Livlig blinkning åt George A Romeros Night of The Living Dead som dessutom benämns i denna film. Det menas att Romeros filmer baseras på en verklig händelse där militären fått ingripa och låst in ett gäng odöda i små behållare. Någon form av gasläcka hade väckt dem till liv igen. När personalen på ett ställe som tillhandahåller kroppar, mänskliga och från diverse djur, åt olika skolor för veterinärer eller läkare leker lite oansvarigt med dessa behållare som av någon anledningen förvaras där börjar gasen läcka ur dessa behållare och de odöda rymmer och självklart är de intill en kyrkogård så massa döingar vaknar.

Carl säger:
En helt omotiverad nakenscen, massa zombies, 80-talspunkare och synthmusik. Så långt jävligt bra. Filmen i sig är aldrig läskig men den har ändå en bra stämning. Man tappar intresset efter ett tag och det tre kronor-artade slutet känns ganska fantasilöst. Men jag älskade punkgänget. Tänk att ni ska köra en helkväll med tema skräck, då kan det här vara en bra uppvärmning.

Anna säger:
Inget

Pumpkinhead
Regi: Stan Winston
År: 1988



http://www.imdb.com/title/tt0095925/

Några ungdomar kör över en pojke när de lekar med sina crossmotorcyklar och pojken avlider. Pojkens far bestämmer sig för att hämnas och söker upp en gammal kvinna som bor enskilt uppe på ett berg då rykten säger att hon har vissa krafter att återkalla de döda. Typ.

Carl säger:
Bra scenografi och allt känns ganska modernt just för att den samtida klädtrenden sneglat mycket på modet från sena 80-talet. Jag gillar 80-talets sätt att fånga känslan av värme och skräck på samma gång. I ärlighetens namn var pumpkinhead aldrig riktigt skrämmande men jag underhölls ändå utav filmens stämning. Storyn kändes mer som en novel än som långfilm och skådespeleriet saknar stundtals förmågan att förmedla någon riktig känsla. Gillar man den här typen av film bör man se den, annars kan man låta bli.

Anna säger:

Jag somnade mitt i filmen så jag antar att den var sådär. Jag tyckte mestadels synd om pappan. Jag tycker inte riktigt att man fattade varför han hette Pumpkinhead förutom att han begravdes bland pumpor men i övrigt så var det ju inte alls relevant för filmen. Kolla på den om du vill, men jag skulle inte orka se den igen.

Idag börjar Rean på Monki. Kom in och köp billiga kläder, det är bara någon månad sen en del av grejerna kom in från början så det är helt sjukt billigt egentligen. Ville skriva något ordentligt, men tydligen blev det inte så nu. Ikväll kanske.

Har skrivit en lista, det är så man får saker gjort. Tills man hamnar framför blogg.se och bragderar med att man får saker gjort fastän man bara är halvvägs genom listan.
Vi fick för övrigt en hund igår. Men katt älskar mig mer än någonsin, förmodligen är hon rädd för att bli bortglömd eller så är hon tacksam att hon kunde gömma sig på mitt rum. Hon har en fästing på halsen också. Den är ganska stor och kommer släppa taget snart. Förmodligen kommer jag råka trampa på den när den ligger fullproppad med kattblod och sprattlar på golvet. Jag kommer att finna hela situationen mycket oangenäm.

Några vansinnesdygn senare är jag tillbaka där jag började fast med lite mer erfarenhet. Ett avslutat kapitel i livet. Kanske en avslutad roman. Nästa bok ser ut att handla om en flytt till Stockholm eller till lägenhet i Eskilstuna. Efter en snabb novell om en kanonsommar i sméstan med killgänget. Ganska larvigt att ha ett killgäng men jag gillar det. I alla fall så skulle det blir ben baeste saummern i hele deres lie. Tar en ledig söndag nu och sen skall jag komma på vad jag ska ta mig för härnäst.

Hade mitt slutprov på SAE igår. Kommer garanterat bli godkänd och det räcker för mig. Nu har jag ingen klass, tillhör ingen grupp utan är bara min egen igen. Sorgligt och skönt på samma gång. Efteråt spontanfestade vi i Tantolunden och lite här och där tills klockan råkade bli 06.00 i morse. Drog hem till Fridis och sov tills lunch och svinade sedan hem till Eskilstuna, Ärla. Nu är jag fri att göra vad jag vill igen, hela tiden. Inga måsten eller krav. Tror jag ska dricka en kopp Te.

Jag och Johan har haft årtusendets fetaste helg så det är omöjligt att återge den men jag tänkte ta upp några viktiga punkter:

1. Fredag cirka 18.00 - 02.00
Åker till Stockholm. Tittar på utsikten från Södra Teatern, försöker ta oss in på Slussen. Kön är för lång (HEHE, vad kul det blev på slutet där). Vi åker hem till min klasskompis Frida i Tyresö och sover i en flådig villa.

2. Lördag cirka 10.00 - 13.00
Gör signalsflödesprov i skolan i Solna. Lämnar in mitt slutprojekt. Jag och Johan går till systemet. Får en p-bot på 300 kr. Reser sedan mot Göteborg.

3. Lördag cirka 18.40
Anländer till göteborg. Tar oss till konsertplatsen.

4. Lördag cirka 20.20 - 23.45
Ser den bästa konserten jag någonsin varit på. Fjärde gången jag ser Håkan och han blir bara bättre för varje gång. Det var hur jävla stort som helst. Drygt 19.000 betalande besökare och allt vara bara helt jävla flippat och fantastiskt som helst. Efter konserten går vi hem till Sandra Pousette och spelar gitarr, sjunger och dricker vin tills vi ska gå vidare mot efterfesten. Jag börjar må dåligt.

5. Lördag runt 24.00
Kräks tre gånger på ett torg i Göteborg. Blir nykter och jätteglad. Straxt därpå möter vi William Seidl som kallar mig Carl Fontänen Carlsson och slår mig halvhårt på kinden. Straxt därefter hittar vi en fest med Pa-system och Dj och lampor i en skog på en kulle. Vi dansar i ett par timmar. Solen går upp. Vi går vidare till några som eldar en bit bort. Någon slänger en sprayflaska på elden och den exploderar. En tjej börjar gråta av chocken, en kille börjar brinna på huvudet och fyra andra killar välter honom och tvångsrullar honom tills elden slocknat. Klockan är nu runt 04.00

6. Söndag 05.00 - 06.00
Käkar på Burger King i Göteborg, promenerar hem till Sandra och somnar.

7. Söndag 12.000
Vaknar

8. Söndag 14.30
Går gratis på Liseberg, åker karuseller gratis. Först höll jag på att dö av hjärtstillestånd när jag blev tvingad att åka Balder. Därefter blev jag genomblöt när vi åkte Flume Ride, därefter gav jag igen på Johan genom att tvinga honom gå Hotell Gasten där han nästan bajsade på sig. Fast en detalj här är ganska oklar. Ett spöka på Gasten säger rätt vad det är "Får ni vara så här långt hemifrån? Det är långt till Eskilstuna pojkar". Ett annat spöke säger senare "Är det Carl och Johan?". VAD I!?!?! Någonstans finns en infiltratör som vi måste ta i tu med.
Efter Gasten spelade Hästpojken på stora Scenen.  Efter det gick vi hem till Sandra och tog bilen till Ljungskile där jag och Johan skulle övernatta.

9. Söndag 22.00
Jag och Johan tar fetaste strandpromenaden i Ljungskile och ojar oss över den ena lyxvillan efter den andra. Därefter går vi hem och sover.

10. Måndag runt 10.00
Vi stiger upp, packar ihop och gör oss klara att resa mot Eskilstuna. Stannar i Ljungskile ganska länge och dricker lite Te där och lite kaffe här och lite energidryck på ett annat ställe. Reser vid 15.30

11. Måndag 16.30
Vägskyltar på Mariestad. Vi åker och åker, kommer aldrig dit.

12. Måndag runt 22.
Vi är i Ärla och kollar på Killer Klowns From Outher Space. Sen åker Johan hem till Skogstorp och man får därmed betrakta våran helg som slut.

Prislappen slutade på 1200 kr inklusive konsertbiljett, p-bot, resa, Liseberg och mat, vin, boende och övrigt. GANSKA värt!

Ni kanske tror att jag ständigt överdriver mina problem med tidiga mornar. Att jag inte alls mår dåligt av dem. Att jag bara är larvig och visst kan gå upp innan 08.30 utan att spy. Nu ska vi se här:
I måndags gick jag upp 06.45. Jag hade ont. I tisdags gick jag upp 06.30. Jag grät och hade ont. Igår fick jag sova lite längre men var fortfarande tvungen att stiga upp vid 08.00. Vad har då hänt?
Igår kväll kom det smygandes, magvärken. Det sitter i än och gör jätteont faktiskt. Jag finner endast en vettig anledning till mina våndor och det är otvivelaktigt ett stressrelaterat magsår orsakat utav en snedvriden dygnsrytm. Så går det när jag stiger upp tidigt, nu är jag sängliggandes på heltid på grund av sveda och värk.

Skönt med sommarmånad!

Har varit borta i helgen för jag, Dan och Johan har gjort klart en låt som jag skrev någon gång här på våren. Här kan ni lyssna på den:

http://www.facebook.com/pages/Carl-Carlsson/135139141873?sk=app_178091127385

Längst ner i playlisten.