Carl Carlsson

I lördags var Maria, Dan, Joel, Johan och Hendrik hemma hos mig. Vi hade lite födelsedagsfika och mormor & Allan och Farmor var där också. Vi kollade på Melodifestivalen. Lasse Lindh är fan nästan den enda jag vill kalla musiker. De andra är mer Artister. Pinsamt att Svenska folket inte röstar på den bästa låten utan på något annat som jag inte förstår. Att dömma av "Vann-rätt-låt-undersökningar" på olika tidningars hemsidor följande dag så verkade Svenskarna ha vett att ångra sig heller. Lasse var den enda sanna segraren i mitt hjärta. Och för hans del kanske det är bättre att åka ut en vinna. Vi såg ju hur det gick med The Ark efter framgångar i Melodifestivalen. Nog för att jag vill minska klassklyftan, men när klyftan mellan Lilla-melodifestivalen och det lite större orginalet på snudd är helt utsuddad börjar jag undra. Jävla piss, är allt jag kan säga.

Igår Orienterade jag, det var skönt. När jag sprang kom jag att tänka på en rolig grej. Folk är lite sura på mig för att jag är opepp på musikalen för att jag inte har så mycket att göra. Om jag säger det är trist får jag onda ögon. Men Matilda får lov att vara ganska sur bara för att hon inte får säga så mycket i sista scenen. Rättvist på Alliansens vis. Jag får väl vänja mig.

Idag ska jag och Maria till staden.