14 Maj 2008
Den stora morgonpigga Snällheten´
Imorse hade jag sovmorgon och skulle ta tio-över-tio-bussen. Eftersom vi kunde sova så länge kom Maria hit över natten och jag bjöd på filmen Brain Dead och lite nördigt prat om de nya modellerna till mitt gamla Warhammerlag. När Marias måttliga förtjusning övergått till bara ren jävla trötthet satte vi klockorna på ringning till 08.00 så vi skulle hinna med dusch och frukost framför Tv'n.
Klockan, GUD vet när, knackar det på min dörr. Jag tror det var mamma, men att döma av hennes brutala illvilja att rent av förstöra livet för mig denna morgon skulle många som inte visste bättre tippa på självaste Lucifer. Hon frågade vart jag lagt bilnycklarna. Jag grymtade fram att dom förmodligen låg i väskan. I väskan låg även tamburiren. Jag tror hon var extra noga med att skramla och slå på den medans hon letade, allt till jämnt upprepade förtvivlade stön och frust. Till slut utbrast hon att dom inte alls låg där, och i ärlighetens namn var jag för trött för att tänka vart dom då kunde vara, så jag vände mig bara om i sängen. Mamma sa att då fick hon väl ta Volvon då. Jag tror hon ville ge mig dåligt samvete, för den är dyrare att köra och farligare för Miljön.
Men som om inte eländet var slut där. Till råga på allt tar Eric, och det är sällsynt, en Dusch i rummet brevid. Och på det konstanta brummandet från allt rinnande vatten börjar mitt Moster till lillasyter spela Flöjt. Leadmelodin till Titanic. Om och om igen... Efter ett tag gav jag upp och väckte Maria.
Vid frukosten blev jag hånad av flinförpackningen. Över hela paketet löpte en slogan "en bra start, på en bra dag". Jag ville elda upp hela huset. Sedan gick jag ner och packade min väska. Överst i väskan låg bilnycklarna...
Imorse hade jag sovmorgon och skulle ta tio-över-tio-bussen. Eftersom vi kunde sova så länge kom Maria hit över natten och jag bjöd på filmen Brain Dead och lite nördigt prat om de nya modellerna till mitt gamla Warhammerlag. När Marias måttliga förtjusning övergått till bara ren jävla trötthet satte vi klockorna på ringning till 08.00 så vi skulle hinna med dusch och frukost framför Tv'n.
Klockan, GUD vet när, knackar det på min dörr. Jag tror det var mamma, men att döma av hennes brutala illvilja att rent av förstöra livet för mig denna morgon skulle många som inte visste bättre tippa på självaste Lucifer. Hon frågade vart jag lagt bilnycklarna. Jag grymtade fram att dom förmodligen låg i väskan. I väskan låg även tamburiren. Jag tror hon var extra noga med att skramla och slå på den medans hon letade, allt till jämnt upprepade förtvivlade stön och frust. Till slut utbrast hon att dom inte alls låg där, och i ärlighetens namn var jag för trött för att tänka vart dom då kunde vara, så jag vände mig bara om i sängen. Mamma sa att då fick hon väl ta Volvon då. Jag tror hon ville ge mig dåligt samvete, för den är dyrare att köra och farligare för Miljön.
Men som om inte eländet var slut där. Till råga på allt tar Eric, och det är sällsynt, en Dusch i rummet brevid. Och på det konstanta brummandet från allt rinnande vatten börjar mitt Moster till lillasyter spela Flöjt. Leadmelodin till Titanic. Om och om igen... Efter ett tag gav jag upp och väckte Maria.
Vid frukosten blev jag hånad av flinförpackningen. Över hela paketet löpte en slogan "en bra start, på en bra dag". Jag ville elda upp hela huset. Sedan gick jag ner och packade min väska. Överst i väskan låg bilnycklarna...
Kommentarer
Trackback
