20 Maj 2008
I hälgen spelade Svart i Hässleholm igen. Det börjar växa fram en kärlek mellan oss och den staden. Vårflirten 2008 fick bli en hel ort. Efter spelning rände vi runt på Hässles gator, höga på ruset av spelningen likväl som Grännas Polkagrisar. Jag har ganska länget längtat efter det där livet dom beskrivs så bra i Broder Daniels låtar //We ran trough Streets a Nights// och nu fick jag det. Hässleholm kändes precis som Ärla gjorde då man var fjorton år och var ute för första gången och såg sina kompisar tjuvröka och bli låtsasfulla på Öl. Jag tjuvrökte aldrig och drack aldrig heller. Jag var mest glad att jag fick vara med. Daniel drack aldrig han heller. Vi träffades välldigt mycket på den tiden. Jag ville minnas att vi hade lekt välldigt mycket ett par år innan också, när vi var sådär en 11-13 år. Daniel förnekar det.
Jag minns den tiden som en ständig sommar. Vi spelade Pokemonkort och cyklade hela dagarna, åt nästan alltid Pizza i Ärlas egna Pizzeria. Ibland spelade vi fotboll på skoltaket. Emil Andersson var med då han också. Vi gick på Discoteken i Ärla Skolad gympasal och ställde upp i luftgitarrstävlingar och hade en klubb som hette "Team Extreme". Vårat klubbmärke var en Pokemonboll fast trekantig. En gång skar Daniel in det i armen men en lite kniv. Jävlar vad jag gled ifrån ämnet nu.
Sist vi spelade i Hässle frågade en flicka efter de Gulrandia tröjorna.
Jag minns den tiden som en ständig sommar. Vi spelade Pokemonkort och cyklade hela dagarna, åt nästan alltid Pizza i Ärlas egna Pizzeria. Ibland spelade vi fotboll på skoltaket. Emil Andersson var med då han också. Vi gick på Discoteken i Ärla Skolad gympasal och ställde upp i luftgitarrstävlingar och hade en klubb som hette "Team Extreme". Vårat klubbmärke var en Pokemonboll fast trekantig. En gång skar Daniel in det i armen men en lite kniv. Jävlar vad jag gled ifrån ämnet nu.
Sist vi spelade i Hässle frågade en flicka efter de Gulrandia tröjorna.
Kommentarer
Trackback
