Carl Carlsson

Stockholms slott igen. Jag är bara med i patrullen och står inga poster. Tur det. Jag hör hur det åskar och regnar utanför. Sitter mest och läser om Broder Daniel och det nya inspelningsprogrammet Record. Börjar fundera om åskan inte slagit ut mitt internet för nu går det jävligt sakta igen. Jag hittade en gammal intervju med Henrik Breggren på Cafés hemsida. Det var mest en massa frågor han inte vill svara på. Vart han bor, om han umgås något med Håkan, om han har en flickvän med mera. Jag skulle också i mitt försök till musikerliv vara sådär hemlig. Men jag är tvärtom, berättar allt.  Man kanske måste vara antingen eller.  Det verkar som att man måste låtsas så mycket för att lyckas. Jag har nog varit på låtsas jag med. Jag vill inte vara hemlig eller mystisk, eller jo jag vill. Men jag kan inte för jag är inte sån. Jag vill bli känd, inte för att vara känd, utan för det är kul när folk gillar det man gör. Jag vill kunna leva på min musik och på att spela. Allt annat känns som ett misslyckande för mig. I nuläget iallfall.