Carl Carlsson

Det har gått 118 dagar sen jag bytte från mina vanliga datumrubriker till mina nuvarande dagar-till-muck-rubriker. Det är ju skönt att de jävliga dagarna försvinner i sakta gemak. Jag hoppas med hela mitt hjärta att lumpen som plikt avskaffas snarast. Inte bara för min egen del utan för att alla kommande generationers förlorade själars skull. När jag är hemma i Ärla känner jag mig lycklig. Här är mina vänner, alla jag pratar med framstår som vänliga. Jag blir glad av att träffa folk här. Vem jag är pratar med känns det som att de tar mig framåt. Någonting händer som ger en hopp eller möjligheter. I vägen för möjligheterna står värnplikten som i skuggan av min vänliga hemort framstår som en fiende, ett monster. Såhär när det börjar dra åt helgen känner jag bara ett större vredesmod rasa över mig vid blotta tanken på att jag snart skall återvända till fasansfulla. Ja, ironiskt språk. Men jag är fullkomligt ärlig och allvarlig i mina känslor.