Carl Carlsson

Det är stundvis synd om mig. Okej, jag har varit ledig i sju månader. Och jag börjar aldrig jobba innan 11.00. Dessutom så jobbar jag, enligt mig, i en ganska högt ansedd affär. (Monki för den som inte visste). Men nu har jag jobbat i tre dagar i rad. Imorgon skall jag till skolan och sen på onsdag skall jag jobba och sen på torsdag skall jag till skolan och på fredag åker jag på turne med mitt jobb där jag leker popstjärna. Jag är aldrig ledig! Visserligen så fyllar jag ut tiden med ganska fräcka och roliga saker. Expidit på Monki, studera ljudteknik, driva ett skivbolag, spela på festivaler. Men jag kan ändå inte låta bli att tycka synd om mig själv. Känner att det går ut över mitt låtskrivande och träningen. Visserligen har jag gått ned i vikt sen jag började jobba intensivt. (Intensivt = 3 dagar i veckan). Häromdagen när Maria skulle krama mig konstaterade hon att det nu helt plötsligt var lättare att få armarna runt mig. Förhoppningsvis är det lumpenmusklerna som tynat bort. Sätt inte i halsen nu, men jag kan vara den enda nu levande mannen som ser bulliga stora muskler som något extremt dåligt. Springa långt, äta sallad och dricka vatten min nya lifestyle. Och så jobba på monki, leka popstjärna och plugga ljudtkenik förstoss.

Föresten så är Christer Sjögren på våran skola och spelar in. Han kom ut och rökte lite med oss på rasten i torsdags. (Givetvis röker jag inte, men jag stod med när mina omoraliska klasskamrater gemensamt ökade risken för lungcanser.) Han såg rätt skabbig ut. Hade alltid föreställt mig att han stod i sångbåset i kostym. Men det verkar som att ni kan vänta er ytterligare ett studioalbum med mannen nu. Undrar vad det skall bli nu? Christer Sjögrens 50-tal? Kramgoa Låtar 84? Christer Sjögren - Tribute to Christer Sjögren?