Carl Carlsson

När jag var liten ville jag hemskt gärna blir Paleontolog eller möjligen arkeolog. Tillsammans med rockstjärna var det mitt drömyrke. Rocktjärna som Joey Tempest eller Paleotnolog som Mr Grant (heter han va?) i Jurassic Park. Muntant som t.ex Spindelmannen stod också högt i kurs. Att kunna leva på musik eller slänga sin ungdom på naturvtenskaplig studier känns som två ganska svåra grejer. Men att ha turen att råka bli biten av en radioaktiv spindel toppar det mesta. Ganska snart insåg jag att det där med naturvetenskap inte heller var min grej och då fanns det bara musikn kvar. Men nu när jag sitter i skolan och omfamnas av känslan att det för första gången i mitt liv är kul att lära och att jag faktiskt har nytta av det vi lär oss slås jag ibland av tanken att tänk om jag hade kännt likadant på naturkunskapen i åttan? Tänk om jag om tio - femton år kanske tagit en examen i Paleontologi och fått jobba med dinoauriefrågor resten av livet. Det hade kanske varit fett. Jag tror i varje fall att när jag läst ut Eat, Pray and Love skall jag nog gå och köpa en bok om dinosaurier för vuxna och läsa tills jag känner mig som en semiexpert i ämnet. Häromdagen köpte jag i allafall en beige skjorta för åtminstone få se ut som en Arkeolog.

För övrit så är det ju lilla julafton för den skärkfilmsfrälste om typ 20 dagar. Den enda dagen på året då jag oantasteligt får bada i gore och slaffs och tvinga de mina att göra detsamma. Funderar på att ha ett tema i år. Typ Vampyrtema och bara visa Nosferatu och dyligt. Absolut inget twiligt, vmpire diarys eller firts blood-skit i alla fall. Blade kan jjag däremot gå med på att visa.