Carl Carlsson

Råkade visst bli full som en kastrull i lördags. Jag tycker inte att jag drack så mycket egentligen så jag tänker fortsätta hävda att det var när en kopp kaffe och massa bitar sushi mötte alkoholen i min mage som något farligt hände. (Som en liten instickare vill jag bara påpeka att jag ogärna säger att jag äter sushi då det verkar har blivit en statusgrej och jag tycker alltid att statusgrejer är larviga, men nu var det tyvärr relevant). Den, egentligen inte så massiva alkoholkonsumtionen, ledde i alla fall till ett telefonsamtal till London, en kortare stunds sömn i  en kommunal sandstation och otrolig förnedring och skam. Samt kroniska ryggsmärtor. Elin (min Monki-kollega) lurade mig dessutom att äta korv och ost. Och för att avrunda det hela kan jag säga att jag aldrig kan visa min fysiksa uppenbarelse för personalen på varken tre smeder eller digital inn igen. Tre Smeder kan jag nog leva utan, men det blir jobbit när min iPod går sönder och jag måste ha en ny.... Eh, ja just. För det köper man op digital inn här i Eskisltuna. Så ni vet.