Carl Carlsson

som det framgård av rubriken: 22 dagar kvar.

klubb sockerdricka blir den 11 september. Alltså samma dag som jag muckar. Alltså om 22 dagar.

Svar till >>Hejhej<<: Det korta, raka och ärliga svaret är JAG VET INTE. Hur som var det jävligt dumt gjort.

Saker betraktas ofta på olika sätt. Tjejer känner sig till exempel pressade av att det tror att de måste se ut som porrskådisar medans de själva inte har en tanke på att män kanske känner att de måste se ut som Jonny Depp.
Den fria åsikten gäller bara så länge den inte berör ett ämne där allmänheten sedan länge valt vad alla skalla tycka. Till exempel; att ha en åsikt om ett konstverk är naturligt. Alla får ha sin egen åsikt och det kan till och med ses som kultiverat och fint att ha en egen åsikt. Tycker jag att en så pass allmänkänd tavla som Mona Lisa är ful kanske folk höjer på ögonbrynen men accepterar min åsikt. Konsten ligger alltså i betraktarens öga. När det däremot kommer till Lumpen är det redan förbestämt att man skall tycka om det. Gör man det inte är men klen, gnällig, omanlig och så vidare. Låt oss nu anta att lumpen var en målning. Skulle man då vara omanlig, gnällig och klen om man, tvärt i mot alla andra, ansåg att den var ful? Om nu konsten varierar utifrån den enskilda individens perspektiv, varför gäller inte samma sak för upplevelser?

Just nu finner jag ingen ro. Jag har drabbats av svår längtan samt lätt förkylning. Den lättare förkylningen involverar en svårare hosta. Svår i den meningen att en slämklump har täppt till min hals och hur mycket jag än harklar mig går den inte bort. Jag är missnöjd med situationen, men min alltmer svällande fettma, med antalet mail i min inbox, med antalet Carl Von Linnés i min plånbok och med antalet dagar till muck. Fettman ligger mest i min röv, mina lår och min haka. Haka har på något vis vuxit ihop med bröstkorgen och halsen har uteblivit. Låren kallas i folkmun Raukar och röven är bara stor och hårig. Inboxen och plåboken har det gemensamt att de allt för gämnan gapar tomma. Men där pengarna och mailen till antalet är få är dagarna till Muck, kanske inte så många de varit, men fortfarande för många.

När jag Muckar skall jag leva livet,

Ikväll drar vi till Krstinehamn och lekar Rockstjärnor på Gästhamsnfestivalen. Vi spelar precis före Maskinen så förmodligen är det knappt någe folk när vi börjar, men destomer när vi slutar. därför har vi sparat de bästa låtarna till sist. Sorligt med Värmlandsdebuten är dock att jag drabbats av dålig hals sen igår morse. Just nu gör jag mitt bästa för att kurera mig. Brustabletter och Te och så vidare. Jag utgår ändå från att sången komm låta skit ikväll. Jag brukar ju ha problem även i friskt tillstånd.

Duettkillen till nästa skiva hörde av sig. Han skrev att han gillade låten, mycket. Hur vi gör med inspelningen är inte riktigt klart än. Min förhoppning är att det blir ett magiskt stycke arrangerade våglängder.

Maja och jag gjorde en gemensam Cdon.com beställning (smygreklam). Hon beställde någon för mig helt ointressant chickflick. Själv bestälde jag en Stephen King-box och en specialutgåva av den gamla Motorsågsmasakern. I morse fnissade och jublade jag som ett barn när jag bröt förpackningen och fann ett tolvsidigt häfte med Trivia från inspelningen av filmen. Dessutom en redogörelse  för den verkliga händelsen som ligger bakom filmen. Senare läste även Maja den. Om möjligt vart hon ännu mindre sugen på att se den. Men jag är mannen i det här förhållandet, alltså bestämmer JAG. Precis som på 40-talet.

En flicka sitter rakt mot mig. Hon är rätt vacker trots att hon har en frisyr som jag inte gillar. Hon har rätt mycket smink också. Jag undrar, hade hon varit lika snygg om man såg henne osminkad. Hade hon sett trött ut? När man tittar lite närmre märker man att hennes kläder säger saker till mig. Först byxorna. Sen linnet. De säger kanske. Men sen tar skorna och väskan ton. De skriker, fast beslutna om att överösta de andra plaggen. De säger att du är högst sexton år men skulle vilja ha en kille som var runt tio år äldre. Kläderna säger egentligen inget om din ålder, men sminket. Sminket är så dåligt gjort att du kan knappast fått syssla med det för Mamma mer än ett par år. En annan flicka går förbi. Hon är äldre, man skulle nästan kalla henne kvinna snarare än flicka. Hon är också vacker. Fast mer naturlig. Hennes kläder talar inte om något specielt men hennes självsäkerhet i blicken menar att hon kommit till insikt med att ytan inte är allt. Alla killar i alla åldrar vänder sig och tittar. Tjejen mitt i mot ser det. Hon tittar hon med. Hon tittar så mycket att hon glömmer spänna musklerna i ansiktet och hennes tuggummi trillar nästan ur munnen. Hon vänder sig snabbt till sin kompis och viskar och pekar. Man hör på tonfallet att det är något nedvärderande om kvinnan som just gick förbi. Dom fnissar elakt, men sen tittar hon igen. Jag ser att hennes ögon tänker >> Jag vill se ut som henne <<.

Jag själv tänker; Jävla översittare.

Igår var jag, Jonsson och Tapia på Allsång på Skansen. Mest för att vi ville se Markus Krunegård. Det var en kul kväll. Vi tag oss varsitt glas Vin. Eller, varsin plastmugg vin, that is. Markus hade en Roland Jazz Chorus och hans gitarrist som jag tror hette Viktor, hade en Fender Twin Reverb på scen. Jag ville ha bägge två. Förstärkarna, that is. Mackan skall dock ha smisk för att han inte körde några extranummer.  Däremot satt den en asskön alkis precis framför där vi stod. Vi kallade honom för Ralle. Jag smygfotade honom med min mobil, fastän jag vet att man inte får göra så. Det kanske är jag som borde ha smisk.

Idag gick vi Pridetåget i uniform. Vi var ett 40-tal befäl och värnpliktiga som marcherade någonstan mellan homosexuella i räddningstjänsten och QX-flaket. På Qx-flaket stod för övrigt Petra Mede, en av Sveriges och välrdens snyggaste damer.
Efter två timmars march hade man fått sig sin beskärda del nakna bröst, kändisar, ögonflirt av killar och blommor kastade på sig. Många visade på stor glädje att försvarsmakten hade representanter. Vi var helt klart bejublade och väl motagna. När vi gick förbi en passage stod en man, eller kvinna, med en mikrofon och presenterade alla tåg. Oss presseneterade han som "bögar och flator i försvarsmakten".  Han tänkte inte på att det kunde funnits, som jag, straighta som bara ville visa sin sympati.

För Övrigt var hela grejen rätt absurd i sig. Det var verkligen anarki på gatorna. Alla var precis som det ville. Det fanns i´nga hämningar och inga oskrivna regler eller normer om hur man skulle vara. det gillar jag.

Tanken var även att vi skulle se Emil Jensen i tantolunden efteråt. Men det kostade 350 kr. Soldater är fattiga, så vi sket i det. På Tisdag tänkte vi se Krunegård på Skansen istället.