Uppdaterar bloggen en skvätt

Hej på er. Anledningen till att jag inte bloggar längre är för att jag om dagarna jobbar med brudarna på bilden nedan. (Ja är herren till höger i Orange kostym). Och om nätterna ränner jag på götgatan eller ägnar mig åt konstnärlig verksamhet. Jag har säkert gått ner massa i vikt och jag har i pricip slutat handla kläder. I övrigt så har inte mycket hänt än förutom att en homosexuell vän hävdar att han vid ett tillfälle haft sexuellt umgänge med Leif Lokel Olsson. Detta påstående bör tas med ett par nypor salt. Jag har dessutom efter 22 och ett halvt år utav förnekelse kommit ut som lockhårig. Så är jag precis så krullig på huvudet som mina gener tycker att jag borde vara.


Besök och Sl-kort

Johan är och hälsar på i Stockholm. Vi delade säng men inte täcke. Någon ordning får det vara. Nu sitter han och pluggar och jag gör lite vad jag vill.

Igår blev jag stoppad av en kontrollant på tunnelbanan som ville kolla min biljett. Jag gav honom mitt SL-kort. Han ville se CSN-kort. Jag gav honom det. Problemet var att det gick ut i Mars. Jag fick en böter på 1200 kr om jag inte kunde visa upp ett giltigt CSN-kort inom tio dagar. Jag var uppgiven och tröståt en hel påse chips. Sen mådde jag skitdåligt och ringde hem till mamma. Hon tyckte inte synd om mig. Så då mådde jag sämre och ringde min syster och bad henne kolla på mitt rum i Ärla. Där fanns ett giltigt CSN-kort. Skall bara traska in till SL-center och visa det, sen skall jag gladeligen riva sönder böteslappen. Än en gång har min oansvariga livstil segrat över seriositeten.

Inatt vaknade jag dock och mådde så illa att jag fick gå på toaletten och halvsova med huvudet i handfatet ifall jag skulle vara tvungen att spy. Ganska snart mådde jag bättre. Förmodligen för att jag åt en påse chips till lunch och middag igår.

Hej Igen

Hittade ett gammalt blogginlägg av ett annat ungt svenskt popbands sångare. Gissa vilket band han sjunger i!

Åkte med [ Bandnamn ] till Emmabodas midsommarfestival i helgen, kom på varför jag aldrig varit så mycket för festivaler. Fem hundra jävla ufon på en åker. Tio sönderbajsade bajamajor och lika många sönderbajsade bönder. Och sönderknarkade småstadsbor. Ett band som hette "Svart" spelade, det gjorde så ont i mig men ändå skrattade jag mest. När det blev mörkt spelade ett band som hette "Janne Biltyv", arrangören Håkan som bokat dem skrattade och berättade att det var det sämsta bandet någonsin. Sedan fick vi lite chili con carne, några öl, några myggbett och en liten stuga att sova i.

Jag tycker det är ganska kul faktiskt.

RSS 2.0